Din resa genom Dalsland över vatten är en resa genom 300 år av framtidsdrömmar och visioner. Dalslands historia har mycket gemensamt med många delar av Sverige, men är så mycket mer dramatisk och koncentrerad. Här finns berättelserna om att skapa sig ett liv utanför allfartsvägarna och genomföra storslagna drömmar med hårt arbete och okuvlig vilja.
Vägen mot en kanal
Dalslands kanal var efterlängtad. Sedan 1600-talet hade järnmalm fraktats från Bergslagen till de växande bruken i Dalsland med båt över Vänern och häst och vagn genom landskapet. På 1700-talet började diskussionen i riksdagen om att binda samman Dalslands vattenvägar med en grävd kanal till en 25 mil lång vattenled.
Sommaren 1868 stod den klar, en av Europas vackraste vattenvägar. Den öppnade upp mot världen och järnmalm, människor och post kunde transporteras i ett sträck med fartyg från Dalslands innersta skogar till hamnen i Göteborg eller vidare till Östersjön via Göta kanal. Att slussa sig fram genom kanalsystemet är en resa i tiden. Stenarna i slussbassängerna, järnet i portmekanismerna och akveduktens 33 000 nitar bär på en 150-årig historia. Här möter du både stillheten och dramatiken, det bästa av två världar. Och framför allt: här får du uppleva det som generationer före oss byggde med envishet, mod och framtidstro.
En dalsländsk folkaktie
Carl Fredrik Waern var uppväxt på Billingsfors bruk och drev Bäckefors bruk och Baldersnäs med framgång. Han var tongivande i kampen för en kanal, men det var hans son, med samma namn, som blev Dalslands Kanal-Aktie-Bolags första VD 1865. Dalslänningarna gick man ur huse för att stötta projektet. Alla insåg vilken betydelse kanalen skulle få för hela bygden.
Den stora utmaningen i Håverud
En sak trodde få var möjlig: att leda fartygen förbi Håverud. Här möttes en strid fors, mjuka bergarter längs branta sluttningar och en höjdskillnad på tio meter. Omlastning och transport med hästdriven järnväg var länge den enda tänkbara lösningen.
Men så trädde Nils Ericson in i historien. Uppväxt vid Göta kanal och med erfarenhet av slussbyggen i Trollhättan och Stockholm, såg han en annan väg. Hans idé var djärv: att bygga en akvedukt, en bro av järn fylld med vatten, där båtarna kunde ledas rakt över forsen.
En bro utav vatten och järn
På bara fyra år stod verket klart. En 33,5 meter lång plåtränna, sammanfogad av 33 000 nitar, lyfte båtarna över forsen och ner i slusstrappan vid Håfreströms bruk. Akvedukten och hela kanalen invigdes av kung Karl XV år 1868. Akvedukten är ett mästerprov av svensk ingenjörskonst.
Det faktum att både en järnvägs- och en landsvägsbro korsar platsen gör Håverud ännu mer spektakulär. Här möts tre färdvägar, land, järnväg och vatten, på ett sätt som är unikt i världen.
Kanalen som kulturarv och upplevelse
Dalslands kanal fortsatte att vara en livsnerv för frakter av timmer, järn och människor långt in på 1900-talet. När industrins transporter tog nya vägar såg framtiden en tid dyster ut. Men med semesterlagen fick kanalen nytt liv.
Idag är det båtar, kanoter och besökare som fyller vattenvägen med liv. Slussningarna lockar hundratusentals varje år, och akvedukten i Håverud har blivit ett av Dalslands mest älskade landmärken.
Håverud 1925
Under den intensiva utbyggnaden av järnvägsnätet i Dalsland och Värmland i början av 1900-talet spelade materialtransporter en avgörande roll.
Motiv: Bergslagernas Järnvägar, BJ lok 5 med gruståg vid anäggning av DVVJ, Dal – Västra Värmlands Järnväg DVVJ.
”Loket skall öfver för 1a gången”
Fotografering 1925-06-12 av Ahlin, Herman
Töcksfors kanal
Namnet Töcksfors kommer från ordet ”töck” som väl närmast kan översättas till dimma. Bygden har under flera tidsperioder varit hårt ansatt av betydligt värre saker än dimma. Under striderna mellan Norge, som då tillhörde Danmark, och Sverige på 1500- och 1600-talen brändes och skövlades byarna i Töcksmark vid flera tillfällen. Och under andra världskriget var det många invånare som riskerade livet för att rädda judar och norska motståndsmän från nazisterna.
För att utnyttja vattenkraften i Tyxforsen grundades Töcksfors Järnbruk redan 1797. Knappt 100 år senare lades det ner och i stället utnyttjades forsen till ett träsliperi. Idag är Töcksfors ett livaktigt samhälle med livskraftiga småindustrier och bra serviceutbud. Handelns utveckling hänger intimt samman med närheten till Norge. Bland annat finns ett stort köpcenter och en handelspark strax utanför Töcksfors centrum. Fyra kilometer söder om Töcksfors ligger Dusserud och den gamla gården Ögårn. Den byggdes 1819 och är idag ett av landets bästa exempel på hur människor levde för länge sedan.
Snäcke kanal
Strömmens sluss, norr om Snäcke, byggdes redan på 1840-talet men för att frakta gods mellan sjöarna Ånimmen och Östebosjön användes en hästdragen järnväg vid Snäcke. På 1860-talet började dock planerna på en kanal att ta form. En av de ivrigaste förespråkarna var Lisefors bruk, som senare blev Fengersfors bruk. Man bildade Snäcke Kanal AB och 1874 var kanalen, och slussen, klar.
Redan i början av 1900-talet var slussen otidsenlig och Fengersfors bruk, som då var den som utnyttjade slussen mest, byggde en ny. Brukets transporter upphörde dock 1963 och några år senare såldes Snäcke kanal till de skeppare som transporterade kvarts genom kanalen.
1978 stängdes Snäcke kanal av länsstyrelsen. Slussarna var så dåligt underhållna att de ansågs farliga. Inte förrän 1982 införlivades kanalen med Dalslands kanal. Slussportarna byttes ut och i juni 1985 kom trafiken igång igen.
Minnenas kanal
Följ det pågående arbete med att samla in och bevara berättelserna som formar livet längs Dalslands kanal. Här växer ett levande arkiv fram med bilder, röster och minnen som ger en djupare förståelse för platsen och människorna som präglat den. Följ arbetet och upptäck nya berättelser som läggs till över tid.
